Prayer For The Weekend

Det krävs inte mycket för att lossa betongfundamentet runt mina fötter. Stressen som varit riktigt påfrestande den senaste tiden viftas irriterat bort utan problem med helgen i färskt minne och solens strålar i mitt sinne. Fast det känns dumt att gå händelserna i förväg, det är ju bara måndag och man hinner säkert blir nertryckt i gamla spår igen innan klockan slår helg.

Men strunt i det, nu tar vi och sjunger lite Dan Berglund kamrater!




H.S

"Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill ha kontakt till varje pris som helst."

Lucifer Youth Foundation

Vilken jävla spelning igår. Energin, trycket, spelglädjen, rösten, låtarna osv. Satan!
Var inställd på att få gå själv, men stötte turligt nog på Tim och Veronika på tåget upp. Så innan det var dags att vandra bort till kägelbanan blev det både sushi och flådiga drinkar.
Väl på plats i lokalen för kvällen märktes det verkligen att det var totalt slutsålt, 20 minuters kö för garderob och tjugo minuters kö för att köpa öl och vips var det dags att tränga sig fram mot scenen.

Spelningen inleddes stabilt med idel guldkorn från debuten, men det är inte förens Dirt levereras några låtar in som en smäll i magen som den unga publiken exploderar och hoppar sedan upp och ner i stort sett resten av spelningen.

Två saker slog mig under kvällen: ett, Jag har blivit gammal och två, jävlar i helvete vilken bra skiva Go Tell Fire To The Mountain är! varenda låt är klockren live och skivan förtjänar verkligen sin plats högt upp bland förra årets bästa skivor.
Kvällens enda minus var att man som vanligt glömde ta med kontanter och därför inte kunde ta del av det snygga utbudet utav merch och skivor.

Hur som helst så var det en grym kväll med bra musik och trevligt folk. Jag har även upptäckt att nattbussen på något magiskt sätt ser till att man inte blir bakfull. Thumbs up!

RSS 2.0