The shit is about to hit the fan...

Urk. Jag orkar snart inte mer hjärndött pladder. Att innan klockan sju på morgonen tvingas genomlida utläggningar om Anders Borgs utseende(Bögigt med ring i örat.), Väldigt skarpa argument för dödsstraff (Jag fällde en kommentar, Hippie var jag visst.) , lite pajkastning mellan sportfånarna (fotboll vs hockey.) och vurmande för foppatofflan har fått min mentala klocka att om jag får slänga mig med lite kalla kriget-termer; Ticka farligt nära midnatt. När klockan väl slår tolv och min sammanbitna profil mot denna vägg utav ignorans faller samman. Ja då antar jag det är dags att byta arbetsplats, för den verbala sprängladdningen som snart briserar kommer nog inte att tas emot med öppna armar..



Men nu ska vi inte vara såna. Det har varit en fantastisk helg fylld av musik och glädje. Först ut var tranås som bjöd på underbara Kite, Henric De La Cour och Emmon. Lördagen spenderades i Katrineholm och dödsdemokraterna stod för underhållningen(Ett band som blir bättre och bättre för varje gång jag ser dem, håll utkik!). Kort sagt, en helg fylld utav musik, trevliga möten och fina människor. Så varför klaga? Imorrn intar vi Berlin också. Sehr gut!

Impulser FTW



Nu jävlar i havet kör vi!

Go Sillamacka Or Go Home!

Ikväll kändes fikarummet väldigt mkt 40-tal, fördomar, stereotyper och gubbsjuka fullkomligt haglade angående kvinnor på fotbollsmatcher, att "få komma till" och transvestiter bland annat. Som vanligt biter eder hjälte sig i kinden och tänker på mjältbrand.

Bland dom vettiga människorna på internet söker jag som vanligt tröst, och tröst fick jag i denna text skriven av Björn Söder(SD) runt millenieskiftet. Resonemanget är briljant och författaren svänger sig med helt underbara uttryck och totalt jävla transparenta metaforer.
Tack 138, LouiseP och framförallt Björn Söder för att ni höjer moralen här i drogfabriken.


http://louisep.net/blogg/node/2186
Guld!

We who are opressed love thoose who fight against opression and the opressors! Part Drei

Nu i veckan så har journalisten Dawit Isaak suttit fängslad utan rättegång i ganska exakt tio år. tio år i en misär som vi inte ens kan föreställa oss och det är osäkert om han fortfarande är vid liv då fängelset används för att få besvärliga personer att försvinna.
Och såhär lagom till "jubileumet" så kräver Carl oljefläcken Bildt och resten av regeringen att Isaak ska släppas. Passande. Det är samma regering som har försökt få karlstackarn fri med "tyst diplomati" i ett jävla tag. Har ju funkat sådär kan man tycka. Man kan även tycka att när en medborgare utsätts för så grova brott mot mänskliga rättigheter så bör man jobba liiiiite hårdare än vad man har ju gjort hittills. Den tysta diplomatin har ju inte direkt varit någon dundersuccé.

Tacka vet jag Turkiet som efter Israels slakt av Ship to gaza-aktivister nästan går i krig för att få upprättelse. Inte helt hundra det heller, men det är iallafall en reaktion.
En reaktion som behövs mot USAs skyddslingar och tillika förtryckarstaten nummer ett. Maddafuckin Israel! 
 
Appropå det så gör jag en liten återknytning till Sveriges jävla slapphänthet i orättvisor, imorgon ansöker Palestina om fullvärdigt medlemskap i FN, något som skulle göra otroligt mkt för situationen på västbanken om man får till en tvåstatslösning. JävlajävelsUSA kommer såklart att lägga in sitt veto mot detta så det blir inget med det.
Men det skulle ändå ha ett värde om Sveriges regering skulle erkänna Palestina som en fullvärdig stat. Gör dom det? Nej.  Jävla Carl oljefläcken Bildt och co kan ju absolut inte göra något som sticker i pappa Amerikas ögon.

"Sverige ska vara en stark röst för fred, frihet och försoning i Europa och i världen. Demokratin, folkrätten och de mänskliga rättigheterna ska utgöra hörnstenar i vår utrikespolitik."

Så står det i regeringsdeklarationen. Vilken jävla bullshit! Skitsverige!


Vart finns Dag Hammarskjöld när man behöver honom?



The Mind Is A Terrible Thing To Taste

Tystnad, ständigt denna tystnad.
Dom senaste veckorna har varit otroligt bra, men samtidigt jobbiga. Har kommit till en hel del insikter som känns både positiva, negativa och tröttsamma, nu är frågan om jag tar mig i kragen och följer dom.

En dag i sänder.



Funderar för övrigt att låta den fantastiska liveskivan Pig´s Last Stand med Poison Idea gå på repeat från att jag flyttar in i nya lyan tills dess att någon ny stackare drabbas av sunkbunkerns förbannelse. Högt ska det va!

Welcome 2 My Nightmare

Allvarligt? Vad fan hände.
Jahapp då var det sorgligt nog Alice Cooper som är näste man på tur att bli en föredetting som får leva på gamla meriter, för W2MN är fan ingen merit.
Detta är bara lökigt, intetsägande riff och dåliga ripoffs från mannens bakkatalog staplade på varandra fyllda med lökiga Skräck/humor/kärleks-platityder.
Det är verkligen inte bra. Jag vill så gärna gilla det, Alice Har trots allt alltid hållt en väldigt hög lägsta nivå. Senaste skivan Along Came A Spider var ju faktiskt riktigt jävla bra.
Men när jag hör Alice använda en autotuner i första låten vet jag att det är över. Tyvärr.


Hoppas verkligen inte Welcome 2 My Nightmare gör något djupare(Helst inget alls.) avtryck i livestelisten.

Alice Cooper – Welcome 2 My Nightmare


Hej då Alice. :(

All for now

Jag behöver en puls som bultar
Ett hjärta som kan explodera
Jag vill våga tro på magi
Revolution och mycket mera

The league Of Extraordinary gentl..... Nej föresten, glöm det.

Läste häromdagen att produktionsbolaget Tre Vänner har styrt upp rättigheterna till att göra tre prequels till Jönssonligan-filmerna.  Jag kräktes lite i munnen och Svensk film fortsatte att rotera i sin grav.

Some Men Just Want To Watch The World Burn

En liten godnattvisa.

"He marvels at all things new to him
… - and I only wait … for all things in this sick world … to end.

I somewhat envy this naturally beautiful man, he never knew or

encountered the hatred and shame that I bare. The doubt, the cloak of
disgust and the all-devouring dread, and if I told him about it, he
might only shake his head with kindly amused, melodious laughter, he
then would perhaps merely smile at my … oh, so stupid silliness … and
the BEAST that is raging inside."

 

 

 

Godnatt då.


Iceage - New Brigade

Jag blir så jävla glad när en grej som den här händer. Man läser ett skivtips någonstans, lyssnar på skivan och blir brutalt slagen på käften av ett gäng danskar som precis släppt sin debutplatta. Det är såhär skramlig och kaosartad postpunk ska låta år 2011! Äntligen några som har fattat att "postpunk" inte bara är schyssta basgångar och otippade taktbyten, Det krävs smuts och desperation också! Fyfan! Danskjävlar!

Lyssna!
iceage – New Brigade

Feel The burn! Like Acid Rain In My Veins.

Jag undrar ju hur mkt whisky och andra gifter som egentligen förtärdes under den mkt angenäma lördagen som nyligen tittade förbi. det känns nämligen som om att jag sitter och svettas ut någon starkt frätande syra här medan jag återhämtar mig efter dagens mördarrunda.


Ja men det kan ju jag undra över.

Femtiotalet ringde. Dom ville ha tillbaka sin lågpannade sportidiot.

http://hockeysverige.se/blogg/pettersson/12284467/man-vs.-kvinnor

Under min dagliga genomgång utav de få vettiga människorna som innehar såkallade bloggar så snubblade jag över denna lilla krönika hos 138.
Detta är nog bland det dummaste jag har läst på ett bra tag, jag ställer samma fråga som ovanstående skribent, Är det bara idioter som gillar sport eller blir man dum i huvudet av det?

Sometimes it hits me like a freighttrain.

Ibland funderar jag på om inte livet vore så mycket enklare om jag bara gillade allting man ska gilla, slutar bry mig om solidaritet och rättvisa och faller in i det egocentriska konsumtionsledet. Ser över min egen bakgård så att säga. Slutar upp att tänka på saker som inte berör min direkta närhet. knäfaller inför Anders Borgs löften om mer klirr i den egna kassan. Nöjer mig med att vara en spelpjäs i det kapitalistiska vardagsnationalistiska brädspelet som är mest känt som gnällsvenssonlivet, där högsta vinsten är heteronormativt fredagsmys med billigt animaliskt protein kryddat med en näve E-ämnen inlindat i pappersmasseliknande bröd stirrandes på en onödigt stor tv som prånglar ut igenkänningshumor för oss alla.



Sen slår det mig att livet ska fan inte vara bekvämt. Luta dig inte bekvämt tillbaka i soffan och gilla läget apatiskt. Det är en gigantisk uppförsbacke framför oss, vi kommer förmodligen aldrig komma över backkrönet, men med vetskapen om att jag iallafall försöker bestiga detta Everest utav egoism gör iallafall att jag kan sova gott om nätterna. (När jag inte jobbar morgon.)



 

Socialist javisst.


Hur kan man inte älska Ola Salo?

Brilljant.


RSS 2.0